amanda

Ja. nu är det bestämt, mamma och pappa ska skilja sig. Shit. Det har inte gått upp för mig ännu, och syster vet inget än, galet många frågetecken ännu. Det är skönt att pappa berättar så pass mycket som han gör för mig, delvis slipper jag vara oviss om allt och samtidigt kan jag stötta pappa. Eftersom det här är hans beslut så kommer han få bära upp allt en bra tid framöver, jag ska vara hans klippa att luta sig emot, det har jag bestämt redan nu. Och mamma, hon reagerade ovanligt bra, enligt pappa. Och jag har ju märkt nu på kvällen att hon är glad och så i alla fall, känns grymt skönt det, med tanke på allt hon har sagt till mig om hur dåligt hon har mått. Men helt självklart ska jag stötta mamma till 120%, det är ju trots allt hon som hamnar i den besvärligaste situationen. Hon ska tydligen kolla på lägenhet redan på måndag.. Alla kommer må bättre av det här, i längden i alla fall.

Nej nu ska jag ringa Hanna, I think. Har en del att prata av mig. Men får se hur det blir med det om människan kollar på film. Nevermind. Jag ska i alla fall ta alvedon och låtsas inför pappa att jag är frisk, så jag får spela matchen i morgon, busigt!

Hello you fool'